Hur kommer det sig att vissa låtar för med sig en så sentimental känsla? Just nu lyssnar jag på Nelly Furtados "All Good Things". Jag är varken en Nelly-lyssnare eller en RnB-lyssnare men jag förstår mig verkligen på den låten. 

"Wondering if I'll stay
Young and restless
Living this way I stress less
I want to pull away when the dream dies
The pain sets in and I don't cry
I only feel gravity and I wonder why

Flames to dust
Lovers to friends
Why do all good things come to an end"

Det är den där känslan man har sommarens sista dag. Sentimentaliteten och avskedsångesten.  Man känner det liksom i luften, sista dagen att få andas frisk sommarbris, sista dagen innan allvaret och vardagen börjar. Why do all good things come to an end? 

Längar efter sommaren nu, vill ha värme, blå himmel, kvällsbad, grillning och stros i staden utan att behöva vara lager-på-lager-klädd.